Hittade en artikel i Didaktisk Tidskrift, Innovativt lärande av professor Tomas Kroksmark vid Högskolan för lärande och kommunkation i Jönköping. Titeln “Innovativt lärande” fångade direkt mitt intresse, då min ambition (på 20 %) som yrkesverksam lärare är att skapa sådana lärprocesser.Genom att skriva och reflektera omkring sin undervisning, kan man medvetandegöra svårigheter och på så vis tydligare arbeta med sådant som är svårt i sina egna didaktiska försök. De flesta som arbetat ett tag som lärare vet att det är en sak att planera en lektion, EN ANNAN sak att genomföra den och en TREDJE att fundera på varför det blev som det blev.
Läs mera …

Det finns ett intressant forum för lärare på http://shareanduse.ning.com/group/programmering

Antalet lärare som registrerat sig är nu 25 st, och det verkar växa …

Det finns en ide om att man kan samla en massa olika tips/trix i form av mönster på samma sätt som man använder “patterns” inom programmering (http://pages.cpsc.ucalgary.ca/~kremer/patterns/). Tror faktiskt dessa pedagogiska mönster kan vara till stor hjälp om man inte vet som lärare hur man skall undervisa t.ex. polymorfism eller rekursion.

Ta en titt på dessa hemsidor så förstår du (kanske) vad jag menar:

• The Elementary Patterns Home Page -http://www.cs.uni.edu/~wallingf/patterns/elementary/
• Joseph Bergin – http://csis.pace.edu/~bergin/PedPat1.2.html     -   http://csis.pace.edu/~bergin/fivepedpat.html

Hela idén med patterns är att man dokumenterar en praktik. I detta fall en didaktisk parktik på hur man av erfarenhet har lyckats genomföra mera av tankeprocess istället för färdiga små program, som man sedan disikerar

Sedan november 2008 har frågan återkommit gång på gång i min forskning. Vilka olika synsätt har lärare i den Svenska skolan på programmering?

Enkäten till verksamma lärare i programmering på gymnasienivå visar i huvudsak att programmering är något man undervisar och lär sig praktiskt. Estetiska värden existerar och lärs ut, men på frågan om likheter med matematik blir svaren skiftande. Tankar om programmering som Edgar Dijkstra framställer det med ett större fokus på matemtisk logik kan anas i vissa svar.

Vissa lärare anser dessutom att programmering på gymnasienivå har mera av matematikens själ  än skolämnet matematik. Enligt Pears m fl (2007), så kan man kategorisera programmering (för nybörjare), i följande delar:
Läs mera …

Har precis fått tag i en bok “Reflections on the Teaching of Programming – Methods and Implementations” av Bennedsen, J., Caspersen, M. E. och Kölling, M. (2008), som lägger ut texten om olika metoder att undervisa i (grundläggande) programmering.

I den första delen belyser författarna:

• Lärlingsbaserad lärande med lektioner och uppgifter
• Erfarenhet av programmering med hjälp av funktioner
• Erfarnheter av lärande med PBL metoden
• Att använda on-line tutorials

Efter att jag har skummat boken och studerat Capersens hemsida (http://www.daimi.au.dk/~mec/) ser jag att fokus ligger mycket på elevernas lärandeprocess istället för deras resultat/produkt, vilket verkar lovande.

Därför tror jag att detta kan vara en bok som är till nytta för lärare såväl som forskare. Om inte så kan den ge en bra känsla för vart forskningen ligger inom Computer Science Education Research (enligt författarna). Om man inte vill köpa boken kan Caspersens hemsida vara en guldgruva, då flera av kapitlen i boken är omarbetade från publicerade konferenspapper .

Teknikum/SU i samarbete med Uppsala universitet inbjuder härmed Dig till det andra seminarietillfället (av fyra)

Måndag 18 januari kl. 10-17 på campus Konradsberg
(lokal meddelas senare)

Seminarieserien vänder sig till lärare i gymnasieskolan som undervisar i/intresserar sig för undervisning i programmering och belyser framförallt pedagogisk forskning kring programmeringsundervisning. Därutöver vill vi medverka till att lärare i ämnet kan träffas och utbyta idéer. Vid första seminarietillfället träffade vi Clas-Örjan Spång, ämnesexpert från Skolverket som berättade om arbete runt programmering, inför GY-11.

OBS! Du måste anmäla dig till träffarna senast fyra dagar före träffen (dvs. 14/1 för nästa träff). Anmälan ska skickas via e-post till teknikum@utep.su.se.

PRELIMINÄRT PROGRAM 18/1 2010

1000-1200
Forskning om lärande. Att lära sig programmera.
Anna Eckerdal (http://www.it.uu.se/katalog/annae) och Anders Berglund (http://www.it.uu.se/katalog/andersb) fr Uppsala Universitet
Anna och Anders delar med sig av den didaktiska forskningen som de bedriver vid Uppsala universitet, vad gäller lärande och programmering.

1200-1300 Lunch

1300-1345 Pass 1 (Presentation av lärare följt av reflektion/diskussion)
Datalogi  A – en annorlunda programmeringskurs (http://datorklubben.friskola.nu/kurser/datalogi_a/ht2009/).
Mikael Tylmad fr Tullinge Gymnasium och Södertörns friskola i Flemingsberg.
En kurs som behandlar programmering i många olika språk med helt olika tänk, både i teori och praktik. Högstadie- och gymnasieelever läser kursen tillsammans och får samarbeta för att lösa uppgifter. Allt arbete sker i terminal mot en server med Linux.

1345-1415
Pedagogiska erfarenheter av DigiWall www.digiwall.se
Mattias Steinwall fr Balderskolan i Skellefteå.
Mattias Steinwall berättar om DigiWall: En digital klättervägg med ett hundratal grepp. Dessa grepp kan man programmatiskt förändra (tända, släcka, blinka) samt koppla ljud till. Med hjälp av en simulator kan spelen först testas i datasalen.

1415-1445
Tankarna och tekniken bakom Digiwall.
Mats Liljedahl (entreprenör, delägare och programmerare i Digiwall) fr Digiwall berättar och demonstrerar om tekniken och de pedagogiska tankarna “bakom” klätterväggen. Digiwall, www.digiwall.se är ett dotterbolag till Sonic Studio, som är en av flera avdelningar i Interaktiva institutet.

1445-1500 Kaffe med bröd

1500-1545 Pass 2 (Presentation av lärare följt av reflektion/diskussion)
Vad skall vi lära eleverna i Programmering?
Jan Sundström fr Dragonskolan, Umeå
Några reflektioner kring och exempel från hans tid som utbildare och några erfarenheter som småföretagare i programmeringsbranschen. Vad betyder lärarens erfarenheter för undervisningen. Jan berättar utifrån sina 29 år som lärare i programmering.

1545-1700
Undervisa Programmering mha Youtube.
André Jaoui fr Fredrika Bremer gymnasieskola, Haninge.
André redovisar sina didaktiska tankar omkring ett antal videoklipp.

Jag hoppas att vi ses den 18 januari för utbyte av erfarenheter! Mera material och information kommer att publiceras på bloggen www.newsdistro.nu/blogg. OM DU VILL får du gärna skriva egen kommentar. Kanske kan det vara ett uppslag för diskussion i kommande seminarium.

Med vänlig hälsning
Lennart

På 80-talet kom datorerna. SÖ försökte styra utvecklingen av datorerna till att bli ett pedagogisk och reflekterande verktyg i skolans värld. Lärare var tveksam till dess användning och nytta. Så småningom såg svensklärarna att datorer gjorde att eleverna skrev mera processkrivning.

Idag har vi datorer/datasalar som används mer eller mindre instrumentellt i olika ämnen. I programmering handlar det om att eleven skall få en större förståelse för konstruktion av algoritmer och problemlösning. Lärare i programmering har i sällsynta fall en utbildning med didaktiska inslag. Med tiden utvecklar dessa lärare en omedveten kunskap om vilka tillvägagångssätt som leder fram till bättre undervisning, men det kräver insikt och medveten förändring av inställningen till innehållet.
Läs mera …

Vad innebär det i praktiken att alla kan lära sig programmering? Hur ser en situationen ut i klassrummet då alla lär sig och uppnår målen för godkänt? Frågorna är högst relevanta i dagens gymnasieskola;  men hur ser praktiken ut egentligen? Uppnår ALLA elever åtminstone målen för godkänt, eller är kursplanerna i praktiken något som lärare och elever läser med försiktighet och selektion?

Vi hade en upptakt på gymnasieskolan där jag arbetar deltid. Inbjuden fötreläsare var Bo Sundblad (www.bibo.se). Visserligen var jag trött, men blev genast klarvaken då Bosse gick igenom tankarna bakom Lpf94/Lpo94 och betygskriterierna. Han gick igenom skillnaden mellan regelstyrning, den relativa betygsskalan och mål/resultat styrning, nuvarande betygssystem. Kort sammanfattat kan man säga att han såg skolans organisation och ledning som ett resultat av en människosyn; Innan Lpf94/Lpo94 hade vi en skola där man fostrade fram människor som hade de rätta socioekonomiska förutsättningarna (man kom från rätt hem med kultur och akademiska värderingar). Med hjälp av det relativa betygsystemet så kunde man sålla fram de “bästa” eleverna, som gick vidare i studier. Efter 94 ville man med målkriterier ge ALLA elever rättigheter att bli godkända och få de kunskaper som kommer krävas i en framtida arbetsmarknad.
Läs mera …

De kliade i fingrarna då jag läste på omvärlsbloggen om “Digital kompetens i den svenska skolan”, så jag kunde inte låta bli. Tycker det har varit tyst ett långt tag … omkring den “digitala kompetensen”, samtidigt som den praktiseras utanför skolan av många ungdommar.

Efter en del läsning av “PM om digital kompetens“, så hittade jag ett uttalande av Roger Säljö, som tilltalade mig:
“… digitaliseringen innebär en förändring av kunskap och lärande och att innehållsfrågorna börjar bli viktiga. Kulturens digitalisering går långsamt, men det sker en medveten diskussion om vad förändringen innebär. IKT i skolan är en kamp där lärarna i allt högre grad känner av det pågående paradigmskiftet.”

Är problemet en fråga om att arbeta mer konstruktivistiskt? Handlar det enbart om att lärarna skall byta paradigm?
Läs mera …