<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Comments for Konsten att undervisa och lära Programmering</title>
	<atom:link href="http://www.newsdistro.nu/blogg/?feed=comments-rss2" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.newsdistro.nu/blogg</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Sat, 27 Feb 2010 18:17:37 +0100</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.2</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Comment on Lärare som forskar by Lennart</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=312&#038;cpage=1#comment-8693</link>
		<dc:creator>Lennart</dc:creator>
		<pubDate>Sat, 27 Feb 2010 18:17:37 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=312#comment-8693</guid>
		<description>Kan inte låta bli att engageras över den nya trenden &quot;Learning study&quot; som drar över världen på de flesta lärarutbildningarna.

 

I princip går den ut på att man utvecklar en lektion TILLSAMMANS, för att sedan utvärdera densamma TILLSAMMANS, och sedan gör man samma sak om och om igen tills man upplever att man fått fram de &quot;kritiska lärandeobjekten&quot; som ligger dolda i det som skall läras ut. Om man tar programmering och rekursion eller klass vs objekt, så upplever eleven många problem och svårigheter (som beror på dessa kritiska lärandeobjekt) på vägen för att behärska dessa två begrepp. Poängen är att lektionerna som man utvecklar tillsammans skall vara skapade så att eleven blir presenterad för en valmöjlighet och får sedan uppleva konsekvensen.

 

En av fördelarna med denna pedagogiska metod är att lärandet blir mera tydligt för både eleven och läraren. Man måste dock arbeta så att olika varianter av hur man kan undervisa lärandebjektet kommer fram. Det är är där lärarkollegorna i programmering skulle kunna spela en mycket avgörande betydelse. Nu vet både du och jag att det är vanligt att man är ensam på sin skola och man i princip inte har någon tid att samlas för att göra något sådant. Det måste finnas ett stöd fr skolledningen. Därför inbillar jag mig att (du får gärna protestera) ett sådant här forum skulle kunna vara intressant, där man skriver och kommenterar allt eftersom man har tid. Fördelen med denna miljö är ju att vi inte är här samtidigt (realtid): 

 

I princip skulle man kunna anv ett av de pedagogiska mönstren som jag hade en länk till i ett tidigare inlägg. Man utgår ifrån en sådant mönster och diskuterar tillsammans fram ett antal alternativa sätt att lägga fram saken.

 

För den som inte föstår mitt sätt att skriva, så finns det en bra sait på https://gul.gu.se/public/courseId/17399/publicPage.do. Man kommer även att sända en del TV program på kunskapskanalen som berör ämnet. Ta en titt den den 10, 11 och 14 mars, då man beskriver:

Learning study – förnyad undervisning

Learning study – nytt bättre lärande

Learning Study – för bättre undervisning?

 

 

Även Vetenskapsrådet, VR finansierar forskning som berör Learning Study. Om du går in på följande hemsida, http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskarportratt/aldreintervjuermedforskare/larandetspegagogik.4.45331f2310f28f475218000803.html, så har du en mycket utförlig beskrivning av hur man går tillväga.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Kan inte låta bli att engageras över den nya trenden &#8220;Learning study&#8221; som drar över världen på de flesta lärarutbildningarna.</p>
<p>I princip går den ut på att man utvecklar en lektion TILLSAMMANS, för att sedan utvärdera densamma TILLSAMMANS, och sedan gör man samma sak om och om igen tills man upplever att man fått fram de &#8220;kritiska lärandeobjekten&#8221; som ligger dolda i det som skall läras ut. Om man tar programmering och rekursion eller klass vs objekt, så upplever eleven många problem och svårigheter (som beror på dessa kritiska lärandeobjekt) på vägen för att behärska dessa två begrepp. Poängen är att lektionerna som man utvecklar tillsammans skall vara skapade så att eleven blir presenterad för en valmöjlighet och får sedan uppleva konsekvensen.</p>
<p>En av fördelarna med denna pedagogiska metod är att lärandet blir mera tydligt för både eleven och läraren. Man måste dock arbeta så att olika varianter av hur man kan undervisa lärandebjektet kommer fram. Det är är där lärarkollegorna i programmering skulle kunna spela en mycket avgörande betydelse. Nu vet både du och jag att det är vanligt att man är ensam på sin skola och man i princip inte har någon tid att samlas för att göra något sådant. Det måste finnas ett stöd fr skolledningen. Därför inbillar jag mig att (du får gärna protestera) ett sådant här forum skulle kunna vara intressant, där man skriver och kommenterar allt eftersom man har tid. Fördelen med denna miljö är ju att vi inte är här samtidigt (realtid): </p>
<p>I princip skulle man kunna anv ett av de pedagogiska mönstren som jag hade en länk till i ett tidigare inlägg. Man utgår ifrån en sådant mönster och diskuterar tillsammans fram ett antal alternativa sätt att lägga fram saken.</p>
<p>För den som inte föstår mitt sätt att skriva, så finns det en bra sait på <a href="https://gul.gu.se/public/courseId/17399/publicPage.do" rel="nofollow">https://gul.gu.se/public/courseId/17399/publicPage.do</a>. Man kommer även att sända en del TV program på kunskapskanalen som berör ämnet. Ta en titt den den 10, 11 och 14 mars, då man beskriver:</p>
<p>Learning study – förnyad undervisning</p>
<p>Learning study – nytt bättre lärande</p>
<p>Learning Study – för bättre undervisning?</p>
<p>Även Vetenskapsrådet, VR finansierar forskning som berör Learning Study. Om du går in på följande hemsida, <a href="http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskarportratt/aldreintervjuermedforskare/larandetspegagogik.4.45331f2310f28f475218000803.html" rel="nofollow">http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskarportratt/aldreintervjuermedforskare/larandetspegagogik.4.45331f2310f28f475218000803.html</a>, så har du en mycket utförlig beskrivning av hur man går tillväga.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Nätverk mellan lärare by Daniel Wernegren</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=285&#038;cpage=1#comment-8665</link>
		<dc:creator>Daniel Wernegren</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Jan 2010 09:01:10 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=285#comment-8665</guid>
		<description>Ja, just det. Största projektet i denna anda (i Sverige) är väl:

http://www.pbs.kau.se/</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ja, just det. Största projektet i denna anda (i Sverige) är väl:</p>
<p><a href="http://www.pbs.kau.se/" rel="nofollow">http://www.pbs.kau.se/</a></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Nätverk mellan lärare by Daniel Wernegren</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=285&#038;cpage=1#comment-8664</link>
		<dc:creator>Daniel Wernegren</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Jan 2010 08:59:37 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=285#comment-8664</guid>
		<description>Finns en hel del om lärande grupper. T.ex. Enid Balint. (http://fampra.oxfordjournals.org/cgi/reprint/13/supp1/10.pdf)

Också:

Donald Schön (http://www.infed.org/thinkers/et-schon.htm)
Chris Argyris om double-loop learning. (http://www.infed.org/thinkers/argyris.htm)

Har inte jättebra koll på den empiriska underbyggnaden av teorierna. Om du orkar kolla så vill jag gärna veta mer. :-)


Har skrivit lite om det här tidigare men borde kanske återvända till ämnet...
/Babels torn</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Finns en hel del om lärande grupper. T.ex. Enid Balint. (<a href="http://fampra.oxfordjournals.org/cgi/reprint/13/supp1/10.pdf" rel="nofollow">http://fampra.oxfordjournals.org/cgi/reprint/13/supp1/10.pdf</a>)</p>
<p>Också:</p>
<p>Donald Schön (<a href="http://www.infed.org/thinkers/et-schon.htm" rel="nofollow">http://www.infed.org/thinkers/et-schon.htm</a>)<br />
Chris Argyris om double-loop learning. (<a href="http://www.infed.org/thinkers/argyris.htm" rel="nofollow">http://www.infed.org/thinkers/argyris.htm</a>)</p>
<p>Har inte jättebra koll på den empiriska underbyggnaden av teorierna. Om du orkar kolla så vill jag gärna veta mer. <img src='http://www.newsdistro.nu/blogg/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':-)' class='wp-smiley' /> </p>
<p>Har skrivit lite om det här tidigare men borde kanske återvända till ämnet&#8230;<br />
/Babels torn</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Seminarieserie för programmeringslärare by admin</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=325&#038;cpage=1#comment-8507</link>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Oct 2009 21:14:08 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=325#comment-8507</guid>
		<description>Är det flera som är intresserade av referat? Idéen är bra och borde ligga i sakens natur. Skall se vad jag kan göra.

Kanske det finns intresse att hålla samma seminarium vid flera tillfällen? Hör gärna av er, så att vi vet hur ni tänker/önskar.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Är det flera som är intresserade av referat? Idéen är bra och borde ligga i sakens natur. Skall se vad jag kan göra.</p>
<p>Kanske det finns intresse att hålla samma seminarium vid flera tillfällen? Hör gärna av er, så att vi vet hur ni tänker/önskar.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Seminarieserie för programmeringslärare by Carl Holmberg</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=325&#038;cpage=1#comment-8505</link>
		<dc:creator>Carl Holmberg</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Oct 2009 12:56:53 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=325#comment-8505</guid>
		<description>Kommer det att finnas referat eller dyl. från seminariet? Det verkar väldigt intressant, men jag har inte möjlighet att delta...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Kommer det att finnas referat eller dyl. från seminariet? Det verkar väldigt intressant, men jag har inte möjlighet att delta&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Seminarieserie för programmeringslärare by admin</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=325&#038;cpage=1#comment-8489</link>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 01 Oct 2009 04:38:38 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=325#comment-8489</guid>
		<description>Man får informationen automatiskt, om man varit med på listan med information omkring &quot;Konsten att undervisa och lära Programmering&quot;</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Man får informationen automatiskt, om man varit med på listan med information omkring &#8220;Konsten att undervisa och lära Programmering&#8221;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Seminarieserie för programmeringslärare by Maria.</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=325&#038;cpage=1#comment-8485</link>
		<dc:creator>Maria.</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Sep 2009 11:42:19 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=325#comment-8485</guid>
		<description>Finns det någon webbsida där man kan få mer information om seminarieserien?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Finns det någon webbsida där man kan få mer information om seminarieserien?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Vad är programmering? by admin</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=114&#038;cpage=1#comment-8475</link>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 24 Sep 2009 18:33:48 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=114#comment-8475</guid>
		<description>De som förespråkar Python brukar peka på fördelarna med att indentera istället för &quot;måsvingar&quot; för att markera olika block och att man slipper de gäckande små tecknen i slutet av varje rad - ;

Är det rätt väg att gå, att lämna industrispråken (Java och C++) till förmån för någonting mera intuitivt. Är det pedagogiskt rätt för de språk som de läser i högre kurser?

Vore intressant med en diskussion omkring syftet med varför man läser programmering; Läser man för att vara förberedd för kurserna på universitet/högskola, eller finns det andra anledningar?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>De som förespråkar Python brukar peka på fördelarna med att indentera istället för &#8220;måsvingar&#8221; för att markera olika block och att man slipper de gäckande små tecknen i slutet av varje rad &#8211; ;</p>
<p>Är det rätt väg att gå, att lämna industrispråken (Java och C++) till förmån för någonting mera intuitivt. Är det pedagogiskt rätt för de språk som de läser i högre kurser?</p>
<p>Vore intressant med en diskussion omkring syftet med varför man läser programmering; Läser man för att vara förberedd för kurserna på universitet/högskola, eller finns det andra anledningar?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Alla kan lära sig!? by admin</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=316&#038;cpage=1#comment-8474</link>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 24 Sep 2009 18:30:39 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=316#comment-8474</guid>
		<description>Intressant ... frågan är om man som nybörjare lär sig programmering bättre med någonting mera intuitivt och direkt som LEGO RCX eller etoys.
Att använda barnens kreativitet är viktigt om barnen skall komma över sina föreställningar om &quot;att de inte kan&quot;. 

De som förespråkar Python brukar peka på fördelarna med att indentera istället för &quot;måsvingar&quot; för att markera olika block och att man slipper de gäckande små tecknen i slutet av varje rad - ;
Är det rätt väg att gå, då man lämnar industrispråken (Java och C++) till förmån för någonting mera intuitivt. Är det pedagogiskt rätt?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Intressant &#8230; frågan är om man som nybörjare lär sig programmering bättre med någonting mera intuitivt och direkt som LEGO RCX eller etoys.<br />
Att använda barnens kreativitet är viktigt om barnen skall komma över sina föreställningar om &#8220;att de inte kan&#8221;. </p>
<p>De som förespråkar Python brukar peka på fördelarna med att indentera istället för &#8220;måsvingar&#8221; för att markera olika block och att man slipper de gäckande små tecknen i slutet av varje rad &#8211; ;<br />
Är det rätt väg att gå, då man lämnar industrispråken (Java och C++) till förmån för någonting mera intuitivt. Är det pedagogiskt rätt?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Comment on Alla kan lära sig!? by Birger Eriksson</title>
		<link>http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=316&#038;cpage=1#comment-8473</link>
		<dc:creator>Birger Eriksson</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 24 Sep 2009 17:16:14 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.newsdistro.nu/blogg/?p=316#comment-8473</guid>
		<description>Det är klart att alla kan lära sig programmera. Men det är inte lika säkert att alla kan lära sig vilket programspråk som helst. Jag har haft många elever med klara svårigheter att lära sig de regler och strukturer som behövs för de vanliga kompilerade programspråken. Vi kanske ska ifrågasätta om kursmålen verkligen tvingar oss att välja dessa språk för alla. Det finns enkla språk som t ex Lego RCX eller etoys (se fler: http://bit.ly/gPIjF), men de är ofta anpassade för yngre barn än på gymnasiet. Jag fantiserar med tanken att istället börja utgå ifrån Arduino-hårdvara och få fram elevernas kreativitet i att trigga igång LED-lampor eller motorer. Här finns dels en förenklad c++ syntax, dels visuella sätt att programmera.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det är klart att alla kan lära sig programmera. Men det är inte lika säkert att alla kan lära sig vilket programspråk som helst. Jag har haft många elever med klara svårigheter att lära sig de regler och strukturer som behövs för de vanliga kompilerade programspråken. Vi kanske ska ifrågasätta om kursmålen verkligen tvingar oss att välja dessa språk för alla. Det finns enkla språk som t ex Lego RCX eller etoys (se fler: <a href="http://bit.ly/gPIjF)" rel="nofollow">http://bit.ly/gPIjF)</a>, men de är ofta anpassade för yngre barn än på gymnasiet. Jag fantiserar med tanken att istället börja utgå ifrån Arduino-hårdvara och få fram elevernas kreativitet i att trigga igång LED-lampor eller motorer. Här finns dels en förenklad c++ syntax, dels visuella sätt att programmera.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
