En undervisning där abstrakt kod animeras steg för steg på skärmen (vita tavlan) är en stor fördel om man vill ge elever bättre förutsättningar att förstå. Om man dessutom engagerar och stimulerar deras nyfikenhet, har man gett eleverna ännu bättre förutsättningar till lärande. Samarbete i form av “pair-programming” inom kodutveckling är aktuellt och intressant. Hur gör man i skolan?

Efter en genomgång av enkätsvaren hittade jag en lärare som använder JEliot som utbildningsmiljö.  Programmet går att köra fristående eller som plugin till BlueJ. Vad är då JEliot (http://www.cs.joensuu.fi/~jeliot/)? Det är ett program som visualiserar exekvering av kod.

På hemsidan beskrivs det som “It visualizes how a Java program is interpreted. Method calls, variables, operation are displayed on a screen as the animation goes on, allowing the student to follow step by step the execution of a program. Programs can be created from scratch or they can be modifyed from previously stored code examples. The Java program being animated does not need any kind of additional calls, all the visualization is automatically generated.”

Programmet är utvecklat i ett samarbete mellan forskare i Israel och Finland. Arbetet leds av

• Mordechai (Moti) Ben-Ari
• Erkki Sutinen

Programmet ger interaktionserbjudanden (scaffolding) som med fördel går att använda i utbildning. Framförallt ger programmet en visuell representation som elever i en grupp kan dela och diskutera. Det finns därför många intressanta pedagogiska möjligheter inbyggda. För den intresserade har M. Ben-Ari m.fl. byggt ett antal lärobjekt (LO), som hjälper eleverna att förstå villkorssatser, metoder, vektorer, konstruktorer och arv.

I en rapport skriven av Myller et al. (2009) beskriver de vad som händer då JEliot används. I samarbetet mellan eleverna  finns olika nivåer av engagemang, vilket har stor betydelse för lärandet. Forskningen visar att enbart visualiseringen INTE  har någon effekt då man enbart betraktar animeringen. Skillnaden i lärandet uppstår då det finns en interaktion mellan elever och visualiseringen. Fördelen med JEliot är att koden blir en gemensam representation (för dem som koncentrerar sig). Något som påminner om skillnaden mellan att se filmen som handlar om Sagan om Ringen och att läsa boken. I vilket av dessa båda situationer ger vi betraktarna en gemensam representation?

Referens
N. Myller, R. Bednarik, M. Ben-Ari, E. Sutinen. Extending the Engagement Taxonomy: Software Visualization and Collaborative Learning. ACM Transactions on Computing Education 9 (1), 2009.